Om 5 dagar skall jag och min make åka till London tillsammans med min pappas sambo och min halvbror. Det är som sagt så att min far har haft stora probklem med alkoholen men varit nykter sedan april då en olycka skedde. Sedan dess har det hänt mycket nu är det så att jag börjar oroa mig för att åka iväg.

Han ville inte följa med och egentligen var det inte meningen att jag och maken skulle med heller men vi blev bjudna och det kan man inte tacka nej till sedan skall det bli underbart kul att göra något tilllsammans med brosan och hans mamma.

Men nu till mitt egentliga problem, jag tycker att det känns skit jobbigt att lämna pappa hemma ensam utan att någon av oss kan se vad han gör under helgen. Ja det kanske är löjligt men min största rädsla är att han skall pröva att dricka när ingen kan säga till honom. Jag hoppas verkligen at han har insett vilket gott liv han har just nu utan spriten och att han inser vad han riskerar om han tar sig ett återfall, jag skall villigt erkänna att jag inte vet vad jag skulle ta mig till om jag fick veta att det...

Hmm detta tål att tänkas på, om man skall ta upp och prata med honom men just nu känns relationen så bra men skör så att man vågar inte kliva över åt något håll.

Vad ska man göra, förslag någon?

/J

Ps smygtagen bild på pappsen för han vill inte alls vara med...DS

LD:1 KM Junior

1. Silje Forssén – Wänga Ivanhoe 105p 65,62 %
2. Evelina Östberg – Dagg 104p 65,00 %
3. Olivia Lundberg – Bravad 99p 61,87 %
4. Oliver Janols Rengeborg – Östorps Piffi 93p 58,12
5. Matilda Lindström – Östertorps Piffi 93p 58,12 %
6. Ellen Olofsson – Zack 90p 56,25 %
7. Jennie Erikjans – Justin 90p 56,25 %
8. Jenniefer Junkas – Farmer 89p 55,62 %
9. Noomi Bruckner – Pirat 84p 52,50 %
10. Ronja Janols Rengeborg – Zack utg

Med tanke på att mina elever (Ellen och Matilda) och barnn(Oliver och Ronja) aldrig varit i ridhus, inte hästarna heller och att de ridit i ca 1 år så är jag väldigt stolt på vad de åstadkom på denna lilla tävling.

/J

JA det har hänt en del på ADHD/medicin fronten här hemma. Det sista som jag skrev om var att vi gjorde en medicin höjning på bägge barnen och det funkade bra i ca 1 månad sedan började det hända saker. Ronja vart väldigt inbunden, slö och seg. Vi trodde alla gånger på att hon höll på att bli sjuk. En flyktig tanke var att det kunde vara en medicin biverkning men vi tyckte att det var så långt efter höjningen men det fanns ingen annan förklaring för det bröt aldrig ut någon förkylning eller så. Vi bestämde oss för att backa i medicineringen igen till 36 mg Concerta på morgonen och sömntabletter vid behov. Som i sin tur verkar ha gett en positiv effekt på hennes nedtämdhet men istället får vi en ganska "fladdrig" och osammansatt tjej men hellre det än en zombie.

Oliver har börjat få en hel del utbrott i skolan igen och ingen kan egentlligen säga vad det beror på, har försökt att kartlägga det hela för att se om det är något speciellt som utlöser det hela men det verkar inte finnas någon logik i det hela.

Så från att ha haft det ganska lungt och skönt på semesterna så slungas man in i verkligheten igen med buller och bång.

* Ronja fortsätter gå i enskild terapi varannan fredag '

* Oliver har börjat på en ny psykologisk utredning

* Skolan skall träffa personalen på BUP för vägledning och disskussion för att se om de kan finna någon lösning på hans utåtagerade igen

* Vi träffar alla och ingen

Jag är trött och räcker inte till, och som pricken över i är hästen halt.

/J

     Tösen våran var på Helloweenfest/kalas på lördagen den 24 oktober. Vi pratade länge om vad hon skulle vara utklädd till. Jag pratade med pappa i huset och vi frågade Ronja om hon inte ville klä ut sig till troll eller något annat läskigt monste riställer för de vanliga häx/vampyr kostymerna man kan köpa i affären. Hon blev jätte taggad och var med på det hela och vi bestämde oss för att det blev just troll hon skulle vara.

Fram med mina gammla lajv trollkläder, iväg till affären och köpa lite ansikts smink sedan var det bara att sätta igång. En stolt mamma och pappas såg sin lilla trollunge förvandlas och det kändes som om detta var början på en liten lajvkarriär för nästa generation Janols Rengeborg.

Det roliga var att när Ronja anlände till festen så var det ingen som kunde lista ut vem det var, tjejerna trodde att det var någon kille i klassen som var där och skojade med dem, hon tog ur tänderna men fortfarande kunde ingen lista ut vem hon var. Till sist fick hon ta av sig huvan och då såg de hennes flätor som hon gjorde i Gekland och då kunde de lista ut vilken det var. Gissa om det var en lycklig tjej som kom hem på kvällen och till råga på allt så hade hon även vunnit limbon två gånger i rad.

/J

       Idag var det en stor dag för mig som förälder men även som "fröken". Bägge mina barn var anmälda till dressyr km samt två av mina elever. Ingen har någonsin ridit ett programm tidigare, Ronja har ridit en handfull gånger de senaste sex månaderna. Hästarna åker transport max två gånger per år och de har aldrig varit i ett ridhus men hur som helst anmälde vi oss och beslöt oss för att klara av D:1. Det är ett program som rids i skritt och trav i lättridning, de är tre snett igenom en haly och skritt på långa tyglar. Ja det var inledningen på det hela!

Mina elever Ellen och Matilda var först ut, det blev lite brottom när vi kom fram med hästara så de hann inte rida fram speciellt mycket men det gick jätte bra på programmet, jag är jätte stolt. Oliver och Ronja hde istället de två sista start tiderna. När allt började närma sig såg vi hur skräcken började lysa i våran stackers Ronjas ögon. Värlsdens bästa Therese togig an henne och gick på en skogspromenad för att nervositeten skulle släppa och det gick ganska bra men när vi kom in i ridhuset så kom tårarna och hon blev alldeles vit i ansiktet, jag trodde hon skulle kräkas. Vi erbjöd henne att stryka sig men hon ville försöka men tyvärr efter ett halvvarv på banan vart allting för mycket och hon gav upp. Jag lider med dig lilla tösen men mamma är jätte stolt att du våade. Mammas prins red in som hinte gjort något annat i sitt hela liv. Red sitt program fast hästen krånglade lite. Han skrapade ihop sammanlagt 58,12 % och med tanke på att den som vann hade 63 % och tvån och trean var där emellan så har han en chans om ridvägarna skulle  bli lite rakare.

Detta var en jättestort steg för mina små rid tjejer/killar, jag är stolt över er, nu laddar vi om till hoppning om några veckor.

/J

Vad har då hänt sedan sist? Det har varit hektiskst igen och efter att jag fick ta bort hästen så kändes det som om luften gick ur mig, jag tappade lusten att blogga och , ja över huvudtaget men är jag på rätt väg igen, nog är jag trött och sliten fortfarande men när det vart som värst så bestämde sig vi i familjen att nu var det dags för en paus och vi bokade en resa till Rhodos en vecka. Detta skulle vara helt ogenomförbart om inte min ex pojkväns föräldrar (som är som mina egna) ställde upp och flyttar hit och håller hela maskinerit snurrande. JAg vet inte hur jag skall kunna tacka er men jag hoppas att den dagen ni behöver hjälp att ni säger till.

Sagt och gjort den 4 oktober drog vi iväg mot Stockholm/Arlanda för en vecka i solen på Rhodos. Denna gång hade vi gått emot alla våra principer. Vi brukar ju resa lätt med ryggsäck, flytta mellan olika boenden och upptäcka en massa saker men denna gång så bokade vi ett all inclusive hotell och samtidigt bestämde vi oss för att inte göra något annat än att umgås, äta och dricka gott samt att BADA!