Nu har Britta och Curt accepterat sin nya boplats. Första dagen var de väldigt spattiga och oroliga, sprang som gaseller bara man tittade på dem.

Det var skönt att komma ut igår morse och se att de bäddat ner sig i sitt lilla hus men man fick inte komma jättenärma innan de for iväg. På kvällen gick jag och barnen ner till hagen med smarriga nyinköpta äpplen. Vi delade dem i bitar och kastade små bitar närma grisarna, de smaskade i sig ena biten efter den andra och de blev tuffare och tuffare. Till slut vågade Curt komma fram och ta äpple ur handen på mig.

Idag tror jag att de kom ihåg att vi betydde snask, för de tog inte lång tid innan de började smyga runt fötterna på mig när jag gick in i hagen, Curt kom återigen fram och tog äpple ur handen.

Nu på kvällen när vi gick runt och nattade alla djuren så hade nöffnöff gått och lagt sig igen, denna gång låg de kvar när jag ochStaffan satte oss på huk vid deras hus. Efter ett litet tag vågade sig både Curt och Britta fram och äta ur våra händer - duktiga grisar!

/J

Nu har Britta och Curt accepterat sin nya boplats. Första dagen var de väldigt spattiga och oroliga, sprang som gaseller bara man tittade på dem.

Det var skönt att komma ut igår morse och se att de bäddat ner sig i sitt lilla hus men man fick inte komma jättenärma innan de for iväg. På kvällen gick jag och barnen ner till hagen med smarriga nyinköpta äpplen. Vi delade dem i bitar och kastade små bitar närma grisarna, de smaskade i sig ena biten efter den andra och de blev tuffare och tuffare. Till slut vågade Curt komma fram och ta äpple ur handen på mig.

Idag tror jag att de kom ihåg att vi betydde snask, för de tog inte lång tid innan de började smyga runt fötterna på mig när jag gick in i hagen, Curt kom återigen fram och tog äpple ur handen.

Nu på kvällen när vi gick runt och nattade alla djuren så hade nöffnöff gått och lagt sig igen, denna gång låg de kvar när jag ochStaffan satte oss på huk vid deras hus. Efter ett litet tag vågade sig både Curt och Britta fram och äta ur våra händer - duktiga grisar!

/J

Väntas i dagarna....
Bara så ni vet om någon skulle vara intresserade.

Här lite bilder på våra underbara katter. De är alla mkt trevliga och översociala :)

Grå = Skrik
Gul = Panik (tvillingbror med Skrik från samma kull)
Svart = Kaos, samma föräldrar som ovan men född ett år senare.
Svartvit = Katastrof, våran tös. Förväntas bli mor inom en vecka.
Gråvit = Den skyldige fadern till årets kull.

Kattungarna är från tidigare kullar..

Igår kom de äntligen (för Er som känner oss handlar det inte om barnens farmor och plast farfar och för Er som inte känner oss, ja grisarna har döpts av våran dotter Ronja och hon har döpt dem efter just sin farmor och plastfarfar. Jag vet inte om det är ett bra eller dåligt betyg för dem ?) till oss. Vi har pratat ett par år att familjen skall utökas med ett par "svin" till och sagt och gjort, nu är de här.

De kommer från Uppsala trakten och är en blandning av Piggham och nå mer. Vi har köpt en och våra vänner Johan och Linda från Sandviken har köpt en. De (Johan och Linda) fraktade upp dem från Sandviken dit de blivit levererade, i en specialbyggd box i hästtransporten kom de.

Tillsammans förberedde vi gamla fårhagen, den är perfekt med staket av tre rader plank och tre trådar ståltråd med ström trodde vi. Insåg rätt snart att vi fick lov att slå påvert extra varv med plank efter marken och även mellan rad två och tre för att motverka rymning.

Vi fick då verkligen höra vad uttrycket "skrik som en gris" kom ifrån när Johan skulle lasta av dem från transporten till hagen. Vi fäste ett rep runt magen för att förhindra rymning och sedan lyfte Johan dem men rackarns vad de skrek när man separerade dem från varandra, det var inte klokt. En snabb förflyttning av bägge till hagen så blev de tyst sedan.

Britta damen i hagen gick systematiskt runt och försökte hitta rymningsvägar ut ur hagen. Flera gånger satt hon nosen på eltråden men hav sig inte ändå. Till slut kom hon igenom men Johan och Staffan var snabba som blixten och han fånga henne och det var där vi insåg att vi fick lov att förstärka hagen. Efter det och när de båda lugnat ner sig började de böka runt och såg väldigt välmående ut.

De kommer bli ett mysigt inslag på gården under vår, sommar & höst sedan kommer vi ju till varför de egentligen är här - mat....

Mm det är ju så att i september/oktober ska de ju bli till mat för våran och familjen Bylund. Detta är ett projekt som vi bestämt oss för, för att slippa köpa kött i affärerna. Funkar allt denna första försöksperiod så finns ju tanken att utöka det hela i sinom tid.

Ja ja den dagen den sorgen, nu använder vi den kommande tiden till att njuta av de nya familjemedlemmarna - välkomna Curt & Britta till Holvretsgård!