Direktlänk till inlägg 11 juni 2016

Att hantera det som är jobbigt

Av Johanna - 11 juni 2016 03:26

Snälla barn/ungdomar-det är så viktigt att prata om hur ni mår!

Ofta får jag känslan av att jag vill fly, jag vill fly från räkningar, jobb, människor som är dum emot mig. Jag vill fly från mina jobbiga minnen, fly från mig själv. Ibland tänker jag att jag lämnat allt, gården med djur, mina jobb och vänner, jag flyr till ett varmt land med hav och sand.... MEN tyvärr har jag lärt mig att det blir inte bättre av att fly...

Jag har gjort, upplevt och sett saker som är dåliga, hemska och krävande.

Jag kallar mina minnen för mina demoner.... De är jobbiga, jättejobbiga minst sagt och de är många. Det finns saker jag är rädd för att tänka på, minnen som gör jätteont, minnen som jag drömmer om.

Jag flydde dessa minnen under många år. Jag pratade inte om dem, jag gjorde allt för att glömma, jag gjorde dåliga saker som gav mig ännu flera demoner som jag teg om. Jag flydde, först till att prestera i olika sporter, att vara bäst, till killar och tjejer som jag ville skulle tycka om mig, en ny lägenhet, hus, olika jobb och länder ex Tyskland, Kalifornien i USA, hem till Falun igen. Vips var de där igen, starka och ännu flera, minnen!

Jag grät aldrig när någon såg, jag var stenhård, hade alltid svar på allt men inombords skrek jag efter hjälp.

Jag behövde nån, nån att lita på.... Till en början var det mina olika djur, jag berättade för dem, grät i deras pälsar (det gör jag än i dag) de lyssnade alltid, ställde inga frågor och det kändes lite bättre för stunden men de kom alltid tillbaka, minnena, frågorna, varför...

Till slut träffade jag en människa jag litade på eller rättare sagt tillät jag mig för första gången att riktigt lita på en människa fast det funnits många som korsat min väg och finns några som jag inte tror vet hur mycket de betytt för mig. Det var ingen självklarhet att jag skulle lita på denna människa men ett frö var satt och det började gro, något sa inom mig att jag orkade inte fly längre....

Det jag gjorde fel var att från jag var 7 år till jag var 32 år (jag är 39 är nu) samlade jag bara på mig demoner men jag tog inte hjälp av någon att göra mig av med dem. Idag jobbar jag på det genom att som nu dela detta med Er, jag delar med min man Staffan fast det är svårt, ofta skriver jag till honom, långa sms eller brev. Ibland avslutar jag dem att jag vill bli kramad eller att han sitter hos mig när jag ska sova men jag vill inte att han pratar, jag vill bara att han är där. Senast idag hände det och jag är vuxen...

Jag går och pratar en gång i veckan på psykiatrimottagningen, vi pratar ibland om demonerna, försöker förstå dem och förvandla den till böcker i min bokhylla i huvudet. I dessa böcker finns nu en massa blad med minnen och händelser, bra och dåliga som jag faktiskt orkar titta tillbaka på, tänka på och sedan ställa tillbaka boken i hyllan och de står där och väntar till jag bestämmer när vi ska ses igen. Detta hade jag ALDRIG kunnat göra utan att fått hjälp att sortera och hantera mina demoner.

Det jag gjorde fel eller rättare sagt inte förstod det jag vill att du/ni ska förstå är att jag väntade för länge med att ta hjälp, det blev för många demoner på en gång, så många år av samlande knäckte mig nästan som människa. De har gjort mig sjuk, jag jobbat ständigt att komma tillbaka till den jag en gång var, rolig, pigg och social.

Så snälla älskade barn och ungdomar, vuxna oxå för den delen stäng inte världen och människor som älskar dig ute. Det räcker med en som man litar på som man kan lätta på trycket inom sig för MEN sedan behövs även professionell hjälp som kurator/samtalsmottagningen eller BUP och jag ber dig/Er att börja ta hjälp nu det blir bara jobbigare ju längre man väntar. Det är läskigt, i bland känns det onödigt MEN det gör nytta......
Fight your demons in time!

/J

 
 
Diana Boström

Diana Boström

11 juni 2016 06:44

Väl skrivna, kloka ord!!!

http://quipuskennel.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Johanna - 1 mars 2019 05:22

Rovdjur Vassa klor Snabba steg När jag står mitt emot den blir jag bara feg Lysande ögon Hjärtskärande skrik När jag är borta så festar den på mitt lik Hoppar högt Och river till Att jag ska fortsätta slåss är det den vill ...

Av Johanna - 27 december 2017 00:52


Jag har nog hittat en av de bättre läkarna som går att få tag på (är dock privat), dosen av Concerta skulle höjas om sju dagar om allt känns bra vid utvärdering så idag ringde dr för det har gått sju dagar idag, det är service!Måste säga att jag tror...

Av Johanna - 26 december 2017 09:42

Som de flesta vet så är jag inget fan av vintern alls men det går inte att fascineras av de magiska snö landskapen man kan mötas av. Idag på morgonpromenaden med hundarna är allt tyst, vitt och det snöar ymnigt, plötsligt reser skogens konung sig ...

Av Johanna - 26 december 2017 02:04

Har ett litet juluppehåll nu i träningen. Fet har gått superbra att träna från aug till mitten av nov då hände nåt, jag vart jättetrött, yr och orkeslös. Kan säker bero på många saker men jag blir så frustrerad när jag inte orkar det jag vill. Sedan ...

Presentation


Johanna och Feffe hösten 2016

Omröstning

Vilken gren/diciplin föredrar du inom ridsporten?
 Hoppning
 Dressyr
 Körning
 Voltige
 Distans
 Trav
 Hobbyridning
 Övrigt

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2016 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards